Friday, June 18, 2010

18 juni - ...och han älskade dem alla


Det börjar ju ta sig det här.
Jag gillar Tyskland. Jag gillar hur de helt omärkligt har generationsväxlat och slussat in de mest lovande ynglingarna från Europas bästa ungdomslandslag på de ännu lite större scenerna. Mezut Özil har haft mitt hjärta i sina händer ända sedan förra sommaren då han lekte hem U21-EM, Müller har dansat hela våren i Bundesliga, Badstuber likaså och i det där hålet som vi trodde att Ballack skulle lämna efter sig har Schweinsteiger vuxit ut till en stor, stor spelare.
I dag var det veteranerna som hade huvudet under händerna. Klose missade att varannan frispark följdes upp av ett gult kort och krattade manegen för ett riskminimerande Serbien, Podolski (jo, efter både semifinaler och finaler i stora mästerskap och sex år i landslaget är han en veteran) missade straff, friläge och allt annat som serberna så välvilligt gav honom.
Till sist tog Müller och Özil slut och med det tyskarnas flöde och djupledsmagi. Serbien och Antic lyckades hittade hålen bakom Badstuber och decimetrarna ovanför Lahms skalle och när backlinjen inte fångade inlägg med händerna var de fint solida. Det här var två tänkande, löpande lag som bara skiljdes åt av två inte så skarpa aktioner.
Jogi, Rade – det löser sig nog det här till slut.
Och så diskoteksskalan då.
Varm
Schweinsteiger – Jovanovic
Varmare
Özil – Zigic
Disco
Müller – Krasic

USA är ett annat lag jag gillar. Deras torpedfotboll med mycket attitud och mycket fysik är alltid underhållande, men framför allt är det deras rakryggade soolidaritet som gör de så svårslagna. Där exempelvis Frankrike helt saknar ledare på planen har USA en handfull lagkaptener som driver på, skäller, offrar sig och leder genom att göra.
Donovan, Altidore, Bradley och Howard är alla fyra lika mycket lagkaptener som killen med bindeln, Bocanegra.
En bedrövlig första halvlek mot Slovenien höll på att förstöra den här festen, en hysterisk andra halvlek höll på att ta de ända till kvarten redan i dag. Det bortdömda målet var mer straff än slovensk frispark men på något sätt kändes det ändå som ett gudomligt ingripande, en tillrättavisning från fotbollsgudarna för en så genomusel, håglös första halva av matchen.
USA och England klarar det här i sista omgången, oavsett vad Ghana hittar på.
Varm
Ljubijankic – Bradley
Varmare
Novakovic – Donovan
Disco
Birsa – Altidore

Och nu, svaret på frågan var Capellos kompromisslöshet tar England. Tre poäng och fortsatta frågeteckan i målvaktsfrågan och Gerrard/Lampard-gåtan, det är mitt tips.

0 kommentarer: