21 juni - Shame on you Mr Lippi!

Marcello, Marcello, Marcello.


Jag hoppas att du skäms nu.


Du åkte till Sydafrika med VM-guldet i bagaget, men med ack så låga förväntningar. Det sades att laget var gammalt, trött, mätt, levde på gamla meriter och dina outplånliga känslor för Juventus. Du åkte utan Fabrizio Miccoli, utan Cassano, utan Balotelli och utan Totti.


Det gjorde ont då och det gör ont nu. Folk i allmänhet, speciellt här i ett illa vädrat Sverige där folk och fä ständigt får torka bort den anglosaxiska sperman från mungiporna, ser inte förbi sina gamla fördomar. De får se när Fantantonio vrider sig i förtvivlan när han inser att han kommer missa sin stora återkomst till Rom, men de tittar åt andra hållet när han ensam håller hela Inter, Europas bästa klubblag, gisslan. De fattar inte, de ser inte. Skygglapparna är på. 


Men du vet ju, Marcello. Du vet. Du ser att Miccoli bär hela Palermo med sina små känsliga fötter. Du ser att Cassano är ett fotbollsgeni, en avigare men precis lika lojal version av Del Piero. Du kan bara inte ha missat att han och Pazzini tillsammans är ett av världens vassaste anfallspar, eller att Er Pupone haft en sagolik vår.


Ändå åkte du till Sydafrika utan Fantantonio. Utan Miccoli. Utan Totti.


Ändå startade du matchen mot Nya Zeeland med Iaquinta och Gilardino.


Ändå gav du fullständigt fan i att Di Natale och Pazzini är de två anfallare som har en formkurva som pekar uppåt.


Jag trodde att det skulle gå ändå. Du mötte ett fruktansvärt dåligt fotbollslag, som tagit sin första VM-poäng tack vare att de mötte ett annat, nästan lika fruktansvärt dåligt fotbollslag. De kan inte anfalla, de kan inte försvara, de kan inte passa en fotboll, de kan inte springa ifrån de kritade linjerna ens om de fick ett försprång.


Ändå var det här vidrigt inkompetenta laget tvunget att ge bort en straff för att ni skulle rädda en poäng.


-


En gång för alla vill jag ha det sagt - Nya Zeeland spelade inte särskilt bra i dag. De gjorde ett mål som inte borde varit mål och resten av matchen spelade de ett passivt, bedrövligt zonförsvar. Italien kunde komma och gå lite som de ville, så länge de bara snuddade vid gasen.


Problemet var ju att de gjorde så sällan. Så fort Di Natale, Zambrotta eller Montolivo tog initiativ och trampade igång från stillastående var de förbi både en, två och tre vita tröjor. Jag kan för mitt liv inte förstå varför de inte gjorde det oftare. Eller hur Lippi inte kunde övertyga de om att det faktiskt var så lätt som det såg ut.


Så kom inte och säg att öborna är någon sorts hjältar, för det är de inte. 


Italien kom till Sydafrika med ett riktigt bra lag. Det är fortfarande ett riktigt bra lag. Men den totala handlingsförlamningen vi fick se i dag är ett slutgiltigt bevis på att både Cassano och Miccoli borde fått hänga med. Inte ens England var så här förutsägbara och patetiskt fega.


-


Jag älskar dig fortfarande Marcello, både dig och ditt lag. Jag kommer sitta naglad framför ödesmatchen på torsdag, med matchtröjan på och hjärtat i handen.


Men. 1-1 mot Nya Zeeland.


Jag hoppas att du skäms.