Wednesday, July 07, 2010

7 juli - Den slutgiltiga lösningen


Du har ju förstås alldeles rätt Rickard, fusket måste bort. Det är orimligt att det på så många sätt går att vinna (högst kortsiktig) framgång genom att, exempelvis, ta med handen på mållinjen.
Samtidigt är det här specifika fallet ett av de minsta problemen som fotbollen måste göra upp med. I en kvartsfinal, med sekunder kvar att spela på övertiden och adrenalin, mjölksyra och en övermäktig offervilja cirkulerandes i kroppen är Luis Suarez handling allt annat än överlagt cynisk. Han slänger upp händerna för att han med vartenda fragment i sin varelse vill vinna. Viljan är större än rädslan för förlust, och i ett VM – ja, ett helt jävla fotbollsår – där så många har varit så rädda är det befriande att se.
Domaren kan bara visa rött och ge straff. Att det som följer skulle vara ett lotteri köper jag inte. Straffläggningen är ännu ett av fotbollens alla grymma utslagningsmoment. Vad är det egentligen som säger att det är mer orättvist och slumpartat att få sitt öde avgjort av en missad straff än att som England få möta ett urstarkt Tyskland istället för klart svagare Ghana (och därmed få drastiskt minskade chanser för avancemang) bara för att Rob Green fumlar in en strumprullare mot USA? Eller att som Yakubu missa öppet mål, och åttondel, från någon meters håll?
Det stora problemet är domarens okränkbara status som maktfullkomlig diktator. Han behöver hjälp, and lot’s of it. Han behöver två straffområdesdomare som håller koll på mållinjen, tröjdragningarna – och handssituationerna. Med de extra ögonparen skulle det fungera att döma mål när en spelare likt Suarez hindrar bollen från att gå i mål med händerna. Om då fjärdedomaren skulle ha tillgång till en monitor och TV-bilderna skulle man i de allra mest tveksamma situationerna konsultera tekniken.
Ett mycket större hinder för en ren fotboll är det eviga myglandet ute på planen, mellan straffområdena, där skådespelandet, maskandet, efterslängarna, spelfördröjandet har eskalerat bortom alla sorters smärtgränser. Och alla dess förbannade idioter som lägger sig ner i gräset efter att de fått en handflata i bröstet...visst, jag förstår att många knytnävsslag och armbågar inte uppmärksammas om man inte förstärker följderna, men kom igen. Med lite hjälp från fyra ögon till så kan domarna snart reducera den här sortens vidriga beteende.
---
För övrigt anser jag att den som kallar Tyskland för ”en maskin” en gång till bör bli levande begravd. Det är inte 1974 längre, okej?

0 kommentarer: